Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 594. Carl Gustaf Styffe (1817—1908), af Emil Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFIER. — CARL GUSTAF STYFFE. 303
och brefväxling, som han ejcälf efter ett antal år skulle få
tillfredsställelsen att förbereda och börja utgifva; rådsproto-
kollen under Sveriges storhetstid, och första delen af en dylik
serie utkom redan 1878; en samling af äldre svenska riksdags-
akter, och en sådan började utgifvas 1887; en samling af
rikets ständers bref från och med 1719, delvis i utdrag, och
en sådan publikation har genom riksarkivets försorg börjat
utkomma 1909, o. s. v. De förhoppningar, som Styffe i
nämnda hänseende kunnat göra sig, gingo emellertid icke i
fullbordan. Till Nordströms efterträdare utnämndes R. M.
Bowallius, som sålunda äfven denna gång gick Styffe i vägen.
Dennes frände C. G. Malmström sökte trösta honom. »I
Uppsala», skref han, »är du buren på händerna och säker-
ligen den mest populäre man vid universitetet, och det är
icke heller en ringa sak att vara allas vetenskaplige rådgifvare
och vägvisare. Om du blott ville lägga något mera på dina
medhjälpares skuldror.»
Styffes grundade anseende icke blott som biblioteks- utan
äfven som arkivman togs emellertid af regeringen i anspråk,
då han vid den lönereglering, som i midten af 1870-talet för
de centrala ämbetsverken genomfördes, kallades till ledamot
i löneregleringskommittén hvad riksarkivet och kungl. biblio-
teket angick. T den organisation, som förstnämnda ämbets-
verk fick genom 1877 års instruktion, torde Styffe sålunda
haft en väsentlig andel, och det var hans från kommitté-
majoritetens afvikande mening rörande behofvet af en tredje
tjänsteman i aktuarie- eller arkivariegraden, som lyckades
vinna kungl. maj:ts och riksdagens bifall.
Hans stora vetenskapliga förtjänster hade redan 1858
beredt honom plats i vitterhetsakademien, där han tog in-
träde med en afhandling om de så kallade grundregalernas
uppkomst och tillämpning i Sverige intill midten af 16:de
århundradet samt om det föregifna Helgeandsholms mötes
beslut, och 1874 invaldes han till ledamot i vetenskapsaka-
demien.
Vistelsen i Uppsala blef för Styffe rik på vetenskaplig
])roduktion af den art, som redan tidigt hade visat sig mest
öfverensstämma med hans begåfning och intressen. 1859 ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
