Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 594. Carl Gustaf Styffe (1817—1908), af Emil Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910.
för historiska och antikvariska ändamål och sedan testamen-
tet efter donatorns död 1882 vunnit laga kraft, beslöt aka-
demien, att iitaf större delen af räntorna ena hälften skulle
anslås till den ena, den andra till den andra af de angifna
uppgifterna samt tillsatte en historisk och en antikvarisk
nämnd för att föreslå medlens fördelning. I den historiska
nämnden insattes F. F. Carlson, C. G. Malmström och Styffe,
och den sistnämnde framträdde med det förslag, som också
genomdrefs, att akademien i främsta rummet skulle använda
de Bergerska medlens historiska hälft till utgifningen af Axel
Oxenstiernas skrifter och brefväxling. »Ingen svensk stats-
man», yttrade han i en promemoria, »har så länge som Oxen-
stierna utöfvat en betydande politisk verksamhet och nedanom
tronen har ingen haft det inflytande och anseende, som han
under senare delen af sitt lif åtnjöt inom hela den civilise-
rade världen. Hans politiska skrifter och brefväxling om-
fatta en tidrymd af omkring femtio år, och det finnes knappt
någon af Europas gamla stater, hvars historia icke ur hans
efterlämnade papper får någon belysning. Ett beslut att
samla och utgifva ett urval af hans skrifter och brefväxling
skulle därföre icke blott för oss svenskar, då tredje sekular-
dagen af hans födelse inom kort inträffar, kunna gälla som
en skyldig minnesgärd, hvilket, om det lyckligt utföres, äfven
borde bereda en varaktig minnesvård, utan det bör också
kunna påräkna deltagande af det öfriga Europas häfdefors-
kare.» Men företaget vore också så omfattande och mötte
dessutom för själfva samlandet sådana svårigheter, att icke
någon enskild kunde åtaga sig detsamma, och det vore dess-
utom alltför viktigt att göras beroende af en enda persons
lifstråd, äfven om någon funnes, som kunde och ville åtaga
sig både det arbete och de kostnader, som det erfordrade.
Ville akademien för några år disponera öfver en del af de
Bergerska räntemedlen för en dylik publikation, främjade hon
följaktligen ett verk, som utan hennes ingripande åtminstone
för en längre tid torde blifva ogjordt och hvars vikt svår-
ligen torde kunna misskännas.
Det var en ungdomsdröm, som Styffe på detta sätt skulle
se förverkligad. Det var själfklart, att han skulle öfvertaga
ledningen liksom uppgöra planen och åt båda uppgifterna
ägnade sig den gamle oegennyttigt och med ungdomlig ifver.
Efter något vacklande bestämdes planen så, att publikatio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
