- Project Runeberg -  Kungl. Svenska Vetenskaps-Akademiens årsbok / 1910 /
329

(1903-1911)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 603. Ernst Danielson (1866—1907)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIOGRAFIER. — ERNST DANIELSON. 329
befintliga magnetiska fältet ej ögonblickligt kunde trängas
tillbaka af armaturreaktionen. Då kort därpå det bromsande
kraftparet åter försvann, hade motorn redan förlorat sin syn-
kronism, och hade sedan ingen förmåga att synkronisera sig
själf. Med en autosynkronmotor däremot inträffar det, att
så fort motorn fallit ur synkronismen arbetar den såsom asyn-
kron, och sträfvar således själf att återställa det ursprungliga
tillståndet.
Figuren visar en af Allmänna Svenska Elektriska Aktie-
bolaget för Klarafors utförd autosynkronmotor om 100 häst-
krafter vid 490 hvarf per minut, med sammanbygd magne-
tiseringsmaskin (fig. 1). Vid samma tid, oktober 1903, voro af
sagda bolag beställda eller tillverkade autosynkrona motorer
till ett kraftbelopp af omkring 1300 effektiva hästkrafter.
Användandet af drehstrommotorer för elektriska banor,
hvarom mycket diskuterades omkring 1901 —1902, mötte den
svårigheten, att man icke kunde reglera hastigheten och drag-
kraften utan en betydande minskning i verksamhetsgraden.
I detta afseende kunde kaskadkopplingen betraktas som ett
betydande framsteg, då därigenom dragkraften fördubblades
för samma strömförbrukning. Dess brist att blott ge två has-
tigheter öfvervann Danielson redan i ett föredrag i Ameri-
can Institute of Elecirical Engineers 1902.
Sedan 1895 voro i de svenska järnverken elektriskt drifna
valsverk i användning. De flesta af dessa drefvos medelst
drehstrommotorer, och någon möjlighet att reglera dessa gafs
i allmänhet icke. Men från och med år 1902 började man
äfven begagna drehstrommotorer för två eller tre olika has-
tigheter, hvilka anordnades med kaskadkoppling. Beskrif-
ningen på en dylik anordning har gifvits af Danielson i en
uppsats i Elektrotechnische Zeitschrift, följande år. Den
var installerad i Sandvikens järnverk, som då ända till de
sista åren nästan uteslutande begagnat ånga som drifkraft.
Då började emellertid elektrisk kraft öfverföras från en kraft-
station vid Näs vid Dalälfven, på 54 km. afstånd, som på
två särskilda linier förde drehstrom till Sandviken.
Effekten var 2 700 PS., spänningen belöpte sig till
20 000 volt vid ett periodtal af 50 per sekund. Den anord-
ning, som Danielson beskrifver hade utförts af Allmänna Sven-
ska Elektriska Aktiebolaget i Västerås. Maskinen bestod af en
kombination af två vanliga induktionsmotorer och arbetade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 17 16:15:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvaarsbok/1910/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free