Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 603. Ernst Danielson (1866—1907)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅESBOK. 1910.
Angående betydelsen af detta, företag hänvisa vi till
hvad en svensk fackman på det elektrotekniska området ytt-
rat, och som utan ändring må återgifvas:
»Vid den tid, 1892—93, då Danielsox planerade dessa
anläggningar samt beräknade och konstruerade det därvid
använda maskineriet, saknades visserligen icke alldeles, utom-
lands, teorier för detta slag af maskiner, nämligen i första
hand den induktiva trefasmotorn; men att dessa teorier ej
hade den erforderliga kontakt med praktiken och dess ford-
ringar som Danielson’s teori, och att denna således i själfva
verket var banbrytande, eller stod, minst sagdt, i främsta
ledet, bevisas däraf, att dessa ofvannämnda anläggningar voro
på sin tid och i sitt slag allenastående icke blott genom stor-
leken af anläggningarna i deras helhet och af de maskinella
enheter som därvid kommo till användning, utan framför allt
genom de goda resultaten som därmed vunnos. Det torde
vara sällsynt, att något i alla detaljer så nytt och i så jäm-
förelsevis stor skala utfördt arbete som de nämnda anläggnin-
garna redan från början fungerat så tillfredsställande, och
den omständigheten att de till större delen äro i bruk ännu
i dag efter omkring 12 år, en tid som karakteriseras af en
ofantligt rask utveckhng af elektrotekniken, visar mer än
något annat såväl det inneboende värdet af den teori, hvarpå
planerandet af ifrågavarande anläggningar var baseradt, som
icke mindre Danielson’s säkra blick för praktikens fordringar
och stora förmåga att bryta väg på nya områden.»
En snart därefter följande anläggning var den vid
Hofors.
Pä grund af vidt omfattande nyanläggningar började vid
Hofors, beläget i Gestrikland, den på stället befintliga vatten-
kraften att tryta, och man såg sig om efter utvägar att skaffa
ersättning för bristen. Dessa bekymmer för kraft gällde huf-
vudsakligen det projekterade stora valsverket, och då vid
den tiden (1893) man ännu ej från praktiken kände elektriskt
drifna valsverk, var det naturligt att vederbörande tvekade
att låta elektriciteten tjäna som mellanhand för öfverförande
af energi från ett vattenfall fram till bruket. Sedan Hofors
underhandlat på flera håll, träffades slutligen aftal om leve-
rans med Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, som
fann sig kunna gå in på de af bolaget önskade stränga be-
tingelserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
