Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 604. Fredrik Wilhelm Christian Areschoug (1830—1908), af Thorild Wulff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910.
botaniska forskningsriktning. Åren 1867 och 1869 innehade
han riksstatens större resestipendium och företog därunder
studiefärder till Tyskland. Holland, Frankrike och Belgien.
Under 1871 företog han en färd till England, hvarunder han
liksom under föregående resor hufvudsakligen gjorde studier och
samlingar för sitt stora Riibus-Sirhete. Med understöd af
landtbruksakademien besökte han åren 1873 och 1875 en del
tyska försöksstationer för att studera verksamheten vid dem.
Efter att ha verkat som akademisk lärare i öfver 44 år
afgick Areschoug som emeritus 1898. Tack vare spänstiga
kropps- och själskrafter kunde han dock alltjämt med vaket
intresse fullfölja sina vetenskapliga arbeten. Först under
sista halfåret af sitt lif tynade lifsandarna så småningom bort
och han afled, 78-årig, lugnt och stilla i sitt hem i Lund den
21 december 1908.
1 sin vetenskapliga verksamhet har Areschoug under
sitt lifslånga, trägna arbete utvecklat en mer än vanligt stor-
artad mångsidighet. Som vi redan vid skildringen af de yttre
data i hans lif haft anledning vidröra, började han sin veten-
skapliga alstring med studier i systematisk botanik. Detta
är ju f. ö. den naturliga och för själfuppfostran pedagogiskt
riktiga vägen för en ung forskare. I första hand gäller
det ju för honom att skärpa och uppodla sin skarpsynthet
och intima förståelse af växternas yttre former. Areschougs
intresse för denna gren af botaniken blef dock ej blott en
ingress till hans botaniska forskargärning, utan bildar för
många år framåt en rik källa för produktivt arbete. I flera
skrifter utredde han de svenska i?^/?we.r-arternas systematik.
Redan 1869 bearbetade han de botaniska samlingar, som gjorts
af N. J. Andersson vid Guayaquil i Ecuador 1852 under
fregatten Eugenies världomsegling, men hvilken redogörelse,
ehuru sedan länge tryckt, först i år (hösten 1910), alltså efter
41 års betänketid, kommer att af Vetenskapsakademien ut-
gifvas.
Tyngdpunkten bland Areschougs systematiska arbeten
kom dock att bli hans under många år bedrifna studier öfver
de nordeuropeiska formerna af släktet Ruhus. Efter en rad
smärre, förberedande arbeten öfver detta släkte, sammanfat-
tade han sina batologiska forskningsresultat i den stora af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
