Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 604. Fredrik Wilhelm Christian Areschoug (1830—1908), af Thorild Wulff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910.
jen att se detta sitt arbete mera rättvist bedömdt- och sina
forskningsresultat i väsentliga punkter bestyrkta.
En annan sida af Areschougs verksamhet som systema-
tiker är hans arbete med utforskandet af den skånska floran.
Som lärare hade han funnit den kännbara bristen på en an-
vändbar skolflora och närmast för att fylla denna brist utar-
betade han sin »Skånes Flora», som utkom år 1866. Femton
år senare (1881) utkom den andra upplagan af »Skånes Flora»,
nu en nästan helt ny bok. Mot första upplagans 242 sidor
ha vi nu en diger volym på 585 sidor. En hel stab af växt-
samlare hade under årens lopp genomströfvat Skåne i alla
riktningar och lämnat lokaluppgifter i mängd till den nya
floran. Som redaktionssekreterare vid utarbetandet af denna
andra upplaga hade Areschoug lyckats få sin lärjunge
»kandidaten» N. Hjalmar Nilsson. Ingen provins i vårt
land har en så vacker »flora» att uppvisa och än i dag står
den som i sitt slag mönstergill.
Areschougs floristiska studier ledde honom också in på
växtgeografiska frågor. I sin afhandling »Bidrag till den
skandinaviska vegetationens historia» (1867) har han sålunda
som den förste konstaterat, att vår efter istiden invandrade
flora består af skilda florelement, som han hänför till tre
olika grupper: (1) Nordsibiriska floran, (2) Altai-floran och
(3) Kaukasiska och Medelhafsfloran. Detta på sin tid ban-
brytande arbete rönte samma öde, som tyvärr kommo flera
af Areschougs vetenskapliga rön till del, nämligen att ej
bli till fullo uppskattadt af samtiden. Professor A. G. Nat-
HORST, som haft älskvärdheten meddela mig ett och annat
från sin långa bekantskap med Areschoug, skrifver på tal
härom de betecknande orden: »Det har mången gång för-
undrat mig, att detta hans utmärkta arbete om den skandi-
naviska vegetationens utvecklingshistoria så litet som skett
tagits till mönster af senare svenska botanister på samma
område samt att det icke blifvit så beaktadt, som det för-
tjänat. Men detta tror jag nu kunna hufvudsakligen förkla-
ras däraf, att det var långt före sin tid, åtminstone hvad den
växtgeografiska forskningen i Sverige angår.» Vidare skrif-
ver professor Nathorst på tal om Areschougs växtgeogra-
fiska forskning: »När jag efter min återkomst från Spets-
bergen 1870 upptäckt de arktiska växtlämningarne i sötvat-
tensleran vid Alnarp, blef Areschoug naturligtvis i hög grad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
