Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 604. Fredrik Wilhelm Christian Areschoug (1830—1908), af Thorild Wulff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910.
ämnet, utan sökte gärna — i Irmisch’s anda — biologiska
anknytningspunkter. Hans viktigaste arbeten af denna art
äro den år 1857 utkomna afhandlingen »Bidrag till grodd-
knopparnes morfologi och biologi» och »Beiträge zur Biologie
der Holzgewächse» (1877) samt »Betrachtungen iiber die
Organisation und die biologischen Verhältnisse der nordischen
Bäume» (1887). Hit får ock räknas det år 1897 utkomna
arbetet »Beiträge zur Biologie der geophilen Pflanzen», i
hvilket författaren skildrar de olika sätt, på livilket det ut-
växande underjordsskottet banar sig väg genom jordskikten
för att oskadadt nå upp till ytan.
Liksom Aresciioug i sina morfologiska arbeten alltid
söker finna kausalitet mellan den yttre gestaltningen hos
organen och dessas fysiologiska funktion, så är en dylik sträf-
van till fördjupad förståelse af växtens byggnad jämväl en
ledtråd i hans växtanatomiska forskning, kanske ej så starkt
framträdande i början, men med åren allt klarare formulerad.
Som redan nämnts hade Areschoug under sin utrikes-
vistelse 1860—61 varit Hugo von Mohls lärjunge och under
dennes ledning förts in på växtanatomiska studier. Här lärde
han sig mikroskopteknik och fick väl här ock den grundliga
skolning i noggrann växtanatomisk analys och beskrifning,
som sedan kom att karakterisera hela hans stora produktion
inom denna dittills i Sverige okända gren af botaniken. Inom
växtanatomien blef kanske tyngdpunkten af hela Areschougs
botaniska gärning förlagd. Från den 1861 utgifna studien
»Om bastcellers ombildning i kristallförande parenchym» till
den sista skriften i den långa serien af Areschougs publi-
kationer, »iJber die Bedeutung des Palisadenparenchyms fiir
die Transpiration der Blätter» (1905), ligga en mängd växt-
anatomiska arbeten af bestående värde. Det är så god t som
uteslutande bladets anatomi, som utgjort föremål för Are-
schougs undersökningar, nämligen dels de vedartade växt-
ernas knoppfjäll (behandlade i ett par arbeten af 1869 och
1870), dels och framförallt det assimilerande örtbladet.
När Schwendener år 1875 införde fysiologiska syn-
punkter vid bedömandet af anatomiska strukturer lär detta
i förstone rent af ha förargat Areschoug, så att han tänkte
starta polemik däremot. Häraf blef emellertid intet. Denna
Areschougs obenägenhet att genast följa de nya riktlinjerna,
får nog skrifvas på en viss -skånsk tröghet i hans väsen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
