Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Institutionsföreståndarnas Årsberättelser - A. Akademiens institutioner - 2. Fysiska Institutionen, af B. Hasselberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 111
2. Fysiska institutionen.
Sedan mer än 20 år har det RowLA]siD’ska våglängdsyste-
met tjänat som grundval för alla spektrometriska undersök-
ningar af högre precision. Den stora relativa noggrannhet,
som utmärker detta system och hvari det så ojämförligt
öfverträffar, hvad man förut haft att tillgå i det ÅNGSTRÖM’ska
systemet, har därtill utgjort en fullgod grund, och man kan
säga, att först med dess tillhjälp spektroskopien antagit ka-
raktär af verklig precisionsvetenskap. På detta system äro
ock alla de undersökningar öfver metallernas spektra i elek-
triska ljusbågen grundade, som sedan en följd af år utförts
på Akademiens fysiska institution. Emellertid har under ti-
dens lopp en redan tidigt framkommen mening alltmer be-
kräftats, att nämligen det RowLA]srD’ska systemet med hänsyn
till den skärpa i mätningarna, som med de större spektrogra-
ferna kan uppnås, icke kan anses såsom definitivt, utan att
detsamma är behäftadt ej blott med afsevärda absoluta fel,
utan äfven med relativa sådana, som, ehuru i och för sig
visserligen små, dock tillräckligt tydligt ge sig tillkänna, så
snart det blir fråga om undersökningar af högsta precision.
Hvad de absoluta felen beträffar, har deras existens redan
påvisats af Thalén,^ som funnit, att de uppgå ända till 0, 17
Å. E., ett belopp, som mångfaldigt öfverträffar den osäker-
het, som ännu vidlåder de relativa våglängdsbestämningar,
som med stora Rowlandsgitter erhållas. Detta har dock icke
någon betydelse i vanligt spektroskopiskt hänseende, men så
mycket mer för frågor af metrologisk natur. Däremot har
man i de relativa felen hos det RowLAND’ska systemet att söka
källan dels till de afvikelser mellan mätningar af samma
spektrum, som härröra från olika observatörer, och som i flera
fall till och med kunna bli verkliga hinder för en tillförlitlig
linieidentifikation, dels ock till de afvikelser mellan bestäm-
’
Thalén: Siir la détermination absolue des longueurs d’onde de
quelques raies du spectre solaire. Upsal 1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
