Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om kratern vid Canyon Diablo, Arizona, och dess samband med meteorjärnsfallet på samma plats, af Hj. Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1911.
till en ursprunglig diameter af c:a 150 m. Det är påtagligt,
att äfven vid den mest frikostiga bercäkning af det meteoriska
material, som blifvit borfördt tillsammans med det, som ännu
finnes kvar i form af metalliska partiklar i sandstenen, det-
samma icke kan uppgå till mer än en bråkdel af projektilens
ursprungliga massa. Det synes därför vara sannolikast, att
större delen af järnmassorna finnas kvar, ehuru på så stort
djup, att de äro oåtkomliga och ej ens låta sig magnetiskt
påvisas. Det bör äfven ihågkommas, att ehuru ett stort an-
tal borrhål blifvit nedförda till så stort djup, att de orubbade
berglagren anträffats, så är dock afståndet mellan de olika
hålen så pass betydande, att ganska betydliga mängder af
meteoriskt material äfven i form af stora jänblock skulle
kunnat undgå uppmärksamheten, och de ogenomträngliga
kroppar, som man funnit på stort djup i flera af borrhålen,
torde säkerligen böra tolkas som sådana. Därtill kommer
också, att den tekniska metoden, med hvilken borrningarna
utförts, är sådan, att endast det finaste och mest sönderde-
lade metalliska materialet därigenom kunde påvisas. Äfven
har man velat antaga, att större delen af meteoren förgasa-
des vid den intensiva hetta, som uppstod, då den träffade
jordytan och att en större del af återstoderna fallit offer för
oxidationen. Utströmningen af gaser, som följt efter öfver-
gången från det fasta till det gasformiga stadiet hos meteo-
rens beståndsdelar, har säkerligen kraftigt bidragit att utkasta
bergartsmaterial från kraterns inre och öka dess dimensioner
i en måttstock, som vi icke hafva något medel att uppskatta.
En fråga af särskildt intresse anknyter sig till den tid-
punkt, då meteorens inslag och kraterns bildning skulle hafva
ägt rum. Om man endast tager i betraktande förhållandena
på fallplatsen, är man i detta hänseende hänvisad till jäm-
förelsevis osäkra uppskattningar. En ledning gifves af den
omständigheten, att de utkastade stenblocken, såväl de större
som de mindre, genomgående skulle visa sig mycket litet an-
gripna och förvandlade genom vittring. De äro i det hela
skarpkantiga och hafva ett friskt och oomvandladt utseende.
Barringer säger, att det utseende de förete är sådant, som
om de, geologiskt taladt, voro utkastade i går. Han anser,
att kraterns bildning sannolikt bör förläggas 2 a 3,000 år
tillbaka i tiden, under inga omständigheter längre än 10,000
år tillbaka. En tidsbestämning, som anger den minsta tid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
