Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
innan Rosalie Olivecrona, blef i tillfälle att göra
ännu en betydelsefull insats i kvinnofrågan. Då
nämligen den näst Fredrika Bremer mest
framstående, och henne kanske i vissa afseenden
öfverlägsna bland kvinnosakens förkämpar,
friherrinnan Sophie Adlersparre, år 1859 uppsatte
ett eget pressorgan för de intressen som lågo
henne så varmt om hjärtat, blef fru Olivecrona
den ena redaktrisen för detta organ, Tidskrift
för hemmet. Denna utöfvade ett ganska
betydelsefullt inflytande i vida kretsar. När det
skämtsamt förutsattes, att den väl komme att syssla
blott med huskurer och hushållsrön, svarades
helt lugnt, att så visst skulle bli fallet, nämligen
"huskurer att stärka själens krafter" och
anvisning på "hushållning med de intellektuella Guds
gåfvorna ".
Under nära tre decennier var Sophie
Adlersparre den svenska kvinnorörelsens insiktsfulla,
initiativrika och vidsynta ledarinna. Esseide —
som hennes signatur lydde — ansåg att
lagstiftningen i stort sedt gick fortare än kvinnans
utveckling för sina nya uppgifter. Under 50- och
60-talen erhöll kvinna rättighet att bli
folkskollärarinna, telegrafist, postexpeditör och skrifvare
vid järnvägarna. Seminarier inrättades.
Läroanstalterna vid Musikaliska akademien och
Akademien för de fria konsterna upplätos för kvinn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
