Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lof-tal öfver Lovisa Ulrica af Sten Abraham Piper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tycka oſs fjättras vid hela fölgder af olyckor, då efter des viſa råd vi med denna länken ofta begynne nya omlopp med lyckans hjul, en genväg, hvars afſteg vi märkeligen ſkönje, utan at vänta det glada mål, dit han oſs framleder. Naturen går under förödelſens ſkeppelſe til varaktighet och beſtånd: ſå måſte ock ofta i den moraliſka verlden cirkel-bågen fulländas, och punkten af hvad efter vårt tycke värſt är ligga den punkten närmaſt, der det goda vidtager. Högt och lågt, Stater och enkla varelſer äro oſynliga afſtånd uti ſtora ſammanhanget: alt hvälfves der af likartade föränderlighets lagar.
Om ej ſå vore, hvad ſäkrare konſt gåfves väl än den at föra länder til utſtakad högd af välmagt och lycka? – Men då med begär och böjelſer hos menniſkor ſig ock en tilſats af ringhaltighet och obeſtånd altid inſmyger, äfven i deras djupſinnigaste verk: då juſt deſſa begären äro den oſynliga töm i en högre hand, hvaraf det förmätna menniſko-förſtåndet ledes til beſtämda mål; då ſtadnar ock den vetenſkapen, hvars ſtorverk vi priſe under namn at politik, ofta uti trakter, vida afſkilde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
