Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal innefattande Strödda Tankar om den viſshet ſom finnes uti Hiſtorien af Jac. von Engeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter den nu i Europa vedertagne tideräkning äro vi uti tilſtånd at med mera viſshet utſätta dagar och år för de timade händelſer. Men det är bekant at ſamma tideräkning tager ſin början några år ſenare än vår Frelſares tilkommelſe i verlden, och ſåledes icke rätteligen deraf borde låna namnet.
Vil man vara noga uti tideräkningen under medeltiden, bör man föra ſig til minnes, det icke alle folkſlag börjat året vid en och ſamma tid, hvarigenom emellan deras häfdateknare et års ſkilnad ibland yppar ſig.
Uti Rom och ſtörre delen af Italien börjades året med den 25 December eller Frelſarens födelſedag. Likaledes hos Anglo-Saxerne och hos de Nordiſke folkſlagen. Frankernes nyårsdag var åter d. 25 Mars eller Frelſarens aflelſedag. En del andre folkſlag räknade årets början på lika ſätt ſåſom vi det nu göra ifrån den 1 Januarii eller Frelſarens omſkärelſe.
Geographien och Hiſtorien räcka hvarannan inbördes hjelpſamma händer. Nyare Geographien är tämmeligen utredd, ſedan de fleſte folkſlag fäſtat ſtadgade bopålar och deras tideböcker blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
