- Project Runeberg -  Kongl. Vitterhets Historie och Antiquitets Academiens Handlingar / Första delen. 1789 /
239

(1789-1959)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal Om Konung GUSTF I:s vård om allmänna Uplyſningen och Underviſningen af Johan Murberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och ſtora, at göra hans namn odödligt, om ock vetenſkaperna icke hade honom någon utmärkt förbindelſe. Om de deremot hafva at tacka hans grundläggning för den ſtadga de ſedan vunnit, bör det, bland hans välgerningar mot Svenſka folket icke glömas, än mindre döljas. At kunna rätt döma härom, måſte man i et ögnakaſt öfverſe deras och allmänna undervisningens läge vid Konungens upträde på Svenſka thronen.

Med Chriſtendomens antagande fölgde et hos våra hedniſka förfäder okändt behof af offenteliga undervisningsverk, hvareſt ungdomen uti des läror kunde underrättas, och infödde ämnen beredas til deras utſpridande och fortplantning. Man finner ſåledes, at de förſte inkomne lärarne, en Sigfrid i Gelbo, en David i Munktorp och andre på andra orter, öpnat ſmå ſkolor. Deſſe förvandlades innan kort i kloſter; ock kloſtren åter blefvo i följande tider de ſtällen der all undervisning hemtades och all tidens lärdom inhägnades [1].


[1] Det är nog allmänt, at vid minſta tilfälle ſmäda på Munkarnes okunnoghet och lättja; och det är ej utan ſkäl, då de anſes i allmänhet, och i de tider, ſom gingo näſt för den ftora religions förbättringen i Europa. Saken tål icke desmindre mycken inſkränkning; och kloſtren hafva, i alla tidehvarf, ej ſällan framviſat män af vacker lärdom och utvidgade inſigter, efter tidens och uplysningens varande ſtällning, åtminſtone är det viſst, at vid barbariets inruſande, vetenſkaperne funno i kloſtren ſäkra nederlagsſtällen för ſina ſkatter: at kloſterfolkets ledighet bevarat åt efterverlden de vittre Grekers och Romares ſnilleverk: at många ſtora och nyttiga uptäckter inom vetenſkapernas och ädlare konſternas krets blifvit gjorde i kloſtren; och at vi, utom Munkarnes flit ſkulle ſakna mycket af det lilla ljus vi äge i medeltidens häfder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvhaa/1/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free