Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal Om Den ogrundade beſkyllning ſom göres Götherne at hafva förſtört den Romerſka Vitterheten af Carl Johan Strand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och mer aftynade, och ſiſt inſomnade i ſin långa dvala.
Plutarchus hade uti alla ſina ſkrifter Plato til förebild, och nämner uti ſin lika ſunda ſom behageliga ſedo-lära ganſka litet Ariſtoteles, och aldrig med ſynnerlig högaktning.
I och under alt detta och ſmåningom upreſte ſig den Ariſtoteliſke philoſophien med förfall af den Platoniſka, uti aldeles lika förhållande.
Alt detta var ock redan fullbordadt, ſamt Kejſareſätet flyttadt, före Nicæniſka Mötet, efter vår tideräkning år 325, då viſst ingen Göthe, Norrman eller Tyſk var född ibland alla dem, ſom förſt emellan 100 och 150 år derefter utſpridde ſig uti Italien och Frankrike: ſkulle jag ock erkänna en Prudentius och en Auguſtinus, ſåſom ättlingar af den gamle vitterhets-ſtammen; ſå voro dock deſſe länge döde, förr än någon enda lemnade ſin Nordiſka bergsſkrefva eller rökhydda, för at ſöka ny bolſtad i väſter och ſöder.
Jag kan ſåledes vid alt detta icke finna, huru våre förfäder måga anföras ſåſom uphofsmän til et ondt, ſom var stigit til ſin högd, långt förr än de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
