Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal Om Den ogrundade beſkyllning ſom göres Götherne at hafva förſtört den Romerſka Vitterheten af Carl Johan Strand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det högſta i ſkaldekonsten, läſt bägge näſtan med lika förundran.
Vår Voluſpa eftergifver, i mit, torde hända lika omogna, ſom fädernes kära omdöme, icke Grekernas likåldriga ſkaldeſtycken: des nog regelbundna verskonst, des med ſå mycket behag framſtäldta ſedolära fördriſtar jag mig förlikna emot det ſinnerika och ſköna under Socratis och Platos här förut omtalte tidehvarf.
Homerus är berömd för ſina lyckeliga epitheter eller ſärſkilda och en hög ſkald värdiga bi-ord, til bildning af perſoner och ſaker, och de ſå kallade Känningarne, hvilka äro detſamma, utgöra en del af vår Göthiſke Edda, hvilken icke olämpeligen med en lika förtekning af hans Grekiſka epitheter, torde få jemföras.
När jag ock med det hos Grekerne och Romarne mäſt anſedde ſammanparar den ibland våra djupaſte ålderdoms öfverlefvor erkände Hervarar-Saga, blifver det förres företräde nog ſtridigt: jag kan, ibland annat, ej utan hänryckning läſa en Hialmars dödsqväde, då han, ſittande på jorden, med undfångna ſexton bane-ſår af ſvärdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
