Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal Om Vitterhetens och de Fria Konſternes inbördes förbindelſe af Friherre Carl Fredric Adelcrantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Beſkyddare dymedelſt velat både tilkännagifva och befordra.
Vitterheten och Bildningskonſten, bägge döttrar af Genie och Smak, uplifvade af den eld, hvarmed Naturens Herre ſällan begåfvar i hög grad de dödeliga, hafva från verldenes början, tils nu, delat lika öden uti ljuft och ledt; blomſtrats och lyſt uti de äldre tiderna, i ſynnerhet hos Grekerne och Romarne, ſedermera vantrifvits och förſvunnit under barbariets mörker; och ändteligen de ſiſt förflutna tidehvarfven, å nyo framlyſande, utmärkt ſig uti de Riken der de med aktning, ära och belöningar varit anſedde.
Samma glada utſigt viſar ſig jemväl nu för bägge i vårt fädernesland, under en uplyſt Konungs beſkydd, hvilken om han icke varit af Förſynen utkorad at lyſa bland Konungar på thronen, ſkulle likväl hafva utmärkt ſig ſom den förſte Vittre Mannen och den förſte Konſtnären uti det riket, der han nu värdes anſe ſig ſom förſte Medborgaren. Vid jemförelſe mellan vetenſkaper och konſter i gemen, ſkulle jag ſnart falla på den tankan, at ſå mycket ſom ſjälen är ädlare än kroppen, ſå mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
