Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal Om Vitterhetens och de Fria Konſternes inbördes förbindelſe af Friherre Carl Fredric Adelcrantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och utan deras åtgärd ouplöſlige tviſteämnen för de Lärde.
Bland mångfaldiga exempel härpå vil jag allenaſt anföra et enda. Den fordom namnkunniga ſtaden Palmyra, på Arabiſka kallad Tadmor, var för mer än 1000 år ſedan ſå aldeles bortglömd, ſom hade den af jordklotet förſvunnit, då händelſevis en caravane uptäckte des präktiga lemningar år 1691, midt uti Arabiens ödemarker; strax upväcktes bland de Lärda et chronologiſkt krig, om denna ſtadens ålder, och på hvad tid de ſtora och vidſträkta bygnader blifvit upreſte, hvilkas ruiner viſa en ſå ovanlig prakt och rikedom. En del trodde denſamma vara ibland de älſta verldsbygnaderne, och igenkände deruti den Egyptiſka eller Phœniſiſka architecturen. Deſſe ſtödde ſig dels på den Heliga Skrifts utſago i Konunga och Chröniko böckerne, at Konung Salomo, efter templets och des palatſes bygnad i Jeruſalem af en Phœneſiſk Architect vid namn Hyram, lät anlägga Tadmor i öknene; dels på nuvarande Arabernes enhälliga utſago, hvilka derſammaſtädes viſa Salomons Serail eller Haram, des bad, och de grafvar der hans mäſt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
