Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal Om Vitterhetens och de Fria Konſternes inbördes förbindelſe af Friherre Carl Fredric Adelcrantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på hvilket de näſtan enſamt varit nyttjade. Den Doriſke, ſåſom älſt, brukades i de förſta Grekiſka tiderna, intil Pericles, eller 400 år för vår tideräkning, och af denna orden voro Minervæ, Theſei och flere de älſte templen i Athen. Den Joniſke orden kom ſedermera i modet, och bibehöll ſig två eller trehundrade år för Alexanders tid, och äfven ſå länge efter honom. Icke allenaſt det namnkunniga Dianæ tempel i Epheſo, utan och mer än 40 andre antique bygnader uti Mindre Aſien, hvilkas lemningar ännu finnas tämeligen väl conſerverade, äro mäſt alleſammans af Joniſk ordre. När Romarne började göra eröfringar uti Grekeland och Aſien, och derifrån tillika med konſterne flyttade rikedomar och öfverflöd til Rom, funno de Joniſke ordren icke nog präktig, utan införde och mäſt öfveralt brukade den Corinthiſke, antingen allena, eller upreſt ofvanpå de andra; ſamma Corinthiſke ordre blef efter hand riktad med bildhuggerier, hvilka uti Auguſti och intil Neros tid voro måttelige, men ſedan ſmåningom ſå ökades, at architecturen til ſlut qväfdes under bördan af prydnader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
