Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal Om Grekernes Vitterhet och des fortplantanade til andra folkſlag af Johan Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ſåſom caracterer på menniſkornas åldrar, deras åtſkilliga lidelſer eller paſſioner, den liflöſa naturens enfaldiga majeſtätlighet, hafver han få lifligen afbildat, at hans målningar varit och blifva de fullkomligaſte mönſter til efterföljd.
Efter Homeri tid hafva flere än 300 år förflutit, dem man kallar Grekernes mörka tidehvarf. Åtminſtone finnas nu inga ſpår hvaraf man kan ſluta i hvad ſkick vitterheten då varit. Heſiodus, ſom förmenes hafva lefvat icke långt efter Homerus, var en lyckelig versmakare: hans ſkrifter kunna med nytta läſas för ſpråkets ſkul och des verſers otvungna ſammanſättning; men uti dem lyſer dock icke det ſnille, den inbillningskraft, den eld och ſtyrka, ſom kan gifva honom rättighet til rum ibland Grekernes vittre Skalder. Utom honom hafve vi af Alceus, Sappho, Anacreon och flere allenaſt några obetydeliga lemningar, ſom utmärka en qvickhet, den Venus och Bacchus tyckas hafva hos dem uptänt och ſtyrt.
Pindarus, ſom lefvat 4 eller 500 år efter Homerus, hafver valt värdigare ämne: ty han hafver ſungit deras lof, hvilkas ſkickelighet utmärkt ſig uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
