Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal Om Grekernes Vitterhet och des fortplantanade til andra folkſlag af Johan Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Salaminſka ſlaget, kunna derpå vara bevis. Om det ſkulle kunna förevitas honom at han låter ſin inbillning ofta för fritt utſväfva, utan at tygla den med förnuftet: at ſcenerne icke altid äro ſå väl ſammanhängande: at hans ſkrif-art ſtundom är mörk och inbunden, med mera, få hafva hans efterträdare, Sophocles och Euripides, erſatt den briſten: ty de hafva gifvit de Grekiſke ſkådefpelen den glans och anſeende, ſom ſednare tiders granſkare icke kunnat förringa. De ſom gifvit ſkaldekonſten lagar, Ariſtoteles, Dionyſius, Longinus, hafva låtit vägleda ſig af deſſa mäſtare: äfven ſom nyare tiders ſtore män, Corneille, Racine, Fenelon, hafva utur deſſa rika ſkattkamrar hemtat de prydnader, hvarmed de gjort ſina arbeten behagliga.
Ariſtophanes, hvilken lefde på ſamma tid ſom Euripides, hafver förvärfvat ſig anſeende på en annan väg: han gick derpå längre än hans företrädare Eupolis och Cratinus: ty han utſtrödde ſit comiſka ſalt med all den nätthet ſom prydde det Attiſka ſpråket, men derjemte med ſtörre djerfhet än en fri ſtat borde tola. Hans ändamål var at ſkydda friheten, ſom hotades af de mägtigares
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
