Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 19 )
gen förbudet att Fogdarne (kulle nedtyfta eller
bilägga några mål, de måtte vara ftörre eller
mindre, utan allt gå i fin lagliga ordning.
Fogdarne (kulle fedan upprätta ett regifter på
fak-öresmedlen och göra reda för uppbörden deraf /?).
• I anfeende till de hinder den nya
fkattlägg-ningen hade att öfvervinna och defs långfamma
framfkridande, var förhållandet med taxeringen
länge detfamma fom det af ålder varit ; det vill fäga:
visfa (kattläggningsmän, ifrån hvart härad, be«
ftämde huru mycket hvart hemman borde betala
i ordinär fkatt, eller, fom det ännu kallas,
jör-deboksränta, och huru ftor defs andel borde
vara i gärder. Hemmanen beftodo i allmänhet af
Fr ci ! fe, Skntte och Krono. Af det förfta (laget
betalades ännu ingen egentelig (katt till Kronan,
men innehafvaren var deremot förbunden att
ut-rufta en ryttare, och de frälfemän , fom ägde
många hemman , måtte uppfätta flera fådana
ftrids-män, i förhållande till den ränta de drogo af fina
egendomar 5 och detta gällde icke blott om dem
fom verkeligen voro ägare, utan äfven om dem
fom hade förläningar. Man tycktes likYäl finna
det mera nyttigt för riket att gifva en vifs
betalning at dem, fom ville blifva eller utrufta
ryttare, än att alltid, fom förut, lemna
fkattfri-het derföre q). Skattehemmanens vanliga ränta
B 2 beftod
y) Regemsntsform i Weftergötland} 1540. Stjernm.
Riksd. Befl. 1 Del. fid. 145.
q) Se Arboga Mötes beilul 1536, hos Stjernman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
