Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 35 )
Utländfkt mynt infördes defsutom af alla forter,
och circulerade äfven, ehuru förhållandet
emellan detta och de inhemfka var olika. I
fedna-re årens räkenfkaper värderas de främmande
mynt-forterna ofta i ßyfuer, fom likväl icke ännu var
Svenfkt myntj men i värde fvarade emot i (k.
B:co ô).
Räkningarna öfver uppbörden fördes på
o-lika fätt i olika delar af riket, i fynnerhet
under förra hälften af Kon. Guftaf I:s regering.
I Svea Rike räknades efter vanligheten Mark
Örlig, fom höll 8 öre eller 24 örtigar; 1 örtig 8
penningar. I Göta rike räknades dels ’Mark Dan fri ,
dels Mark Gutni/k. En mark Danfk var 6 öre
Sven-fka eller i 6 fe. 5 1 (killing var 3 hvitar eller 9
penningar. En mark Gutnifk var 8 Gutar. I
Finland brukades Mark Riçifk, fom höll 36 fk.
O-likheten emellan deiïa mynt var fådan, att i
början af denna period var en mark örtig värd 20 fk.,
en mark Danfk 15 fk., en mark Gutnilk 5 fk.,
och en mark Rigifk 221 fk. ß:co. Benämningen
af mark Danfk betydde likväl icke alltid att det
var Danlkt mynt, eller upptaget efter det då
gångbara räknefättet i Dannemark, utan vanliga
Sven-ika penningar, men räknade efter 6 ore pä
marken, fom fåledes endaft var tre fjerdedelar af en
mark örtig. Derföre kallades den ockfå Mark
Ç 2 Svetift.
b) Hvad fom rörer myntet, är hufvudfakligen utdraget
ur Afhandl. Om Mynt och farors värde; der ämnet
finnes fullftändigt utrcdt och källorna anförda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
