Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C 105 )
fin kropp, och blickade hvarken på denna eller
på fig f]eif tillbaka: hos ofs åtnöjer fig icke idéen
med denna blygfamma förlmältning, loin i [-{]elfva-] {+{]elf-
va+} verket har fin belöning inuom (ig fje; , efter
den af alla tänkbara är den innerligafte: idéen
ut-fager fig f]eif och gör anfpråk pä betydenhet.
Den nyare poëfiens omifskänneliga riktning åt det
fublima, och den fvårighet den alltid haft att med
fatt begränsning förena dtt inre lif och den
an-fpråkslöia rikedom, fom är (könhetens
företräde, är en omedelbar följd af idéens fvikliga
för-fök att författa fig f]elt i frihet: ty i den mån
detta lyckas, Häller fig denna ohöljd och buren
af fin egen oändlighet högt öfver den ändliga
honing, fom hon en gång i en lyckligare tidpunkt
med fin ftilla närvaro förklarade: fer icke fällan
på denna, fåfom på en tom förlät, tillbaka och
uppenbarar fig fjelf i fin motfatts mot den
förgängliga naturen, än i elegifk ftämning fmärtad
af defs tomhet, än i högre uppflygt njuUnde fin
egen öfverläglenhet. Den lugna och harmoniika
anfigt af naturen, fom den gamla poëfien
derigenom uppnådde, att hon redan i naturen
inlade all den idealitet, fom hon kände, kunde
derföre icke blifva ett herrfkande drag i den nyare.
I likhet med den högre relig.on hon tog till fitt
mönfler, loffade hon häldre de band, fom
fattade mennifkan vid naturen, och fökt genom
con-trattens tillhjelp, under den oände^ga ftrid,
hvartill mennifkan på reflexionens gebit uppvaknar,
att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
