Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 264 )
mera gått förlorade, till ex. en del af Apollo
nii fkrifter om Konifka Sektionerna, qvarlefva
ännu på Arabifka.
1 fjortonde feklet begynte kommunikationen
mHlan de Öller- och Vefterländlke lärde blifva
iiflitjare än föuit. Den Italienfke Munken,
fe-d’ rmera Bilköp n, Barlaam, fom länge villats
i Cunlt.uiiinop^i, undervitt Petraicha i Grekifka
fprai^et och IkafFade honom ett exemplar af
Flarn rus Detta var eti Hart lynd i en lid då
Gre-kiiKa Litteraturen var i Europas vef!ra länder
liäitan utdöd. Barlaams Lärjunge, en annan
Italienare, vid namn Leontius Pilatus, blef
Rocca-cios lärmäftare i famma fpråk och kallades till
Florer2 att hälla offenteliga föreläsningar
derutinnan. Ifrån den tiden begynte Grekifka
Litteraturen med allvar att fluderas i Italien, och att
likföm räcka handen åt den Romerfka. Lärda
Greker, en Emanuel Chryfoloras, en Theodorus
Gaza, en Johan Argyropylus, en Demetrius Chal»
condyles, kommo till Italien, blefvo dels
Lärare, dels Skribenter, medförde gamla Grekifka
författare, och öfverfatte defTa på Latin, famt
Ro-metlka författare på Grekifka, under det att
infödde Italienare, en Franciscus Philelphus, en
Guirino, en Poggius, en Leonard och Carl
A-retinus m. fl. i deffa ämnen med dem lika
ni-tiikt famverkade. Klasfifka litteraturen i begge
Ipråkcn blef en pasfion. En Nicolaus V., en Cos»
mus och Lorenzo Medici hade ingen möda,
ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
