Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 269 )
medgaf väl Cicero, Plinius, Virgilii Georgica,
Horatii Sermones, Herodotus och Homerus
deras Klaslieitet; men de öfriga Auktorerna
tvekade han ej att förkatfa , föregifvande dem vara
författade i trettonde Seklet af ett Sällfkap, fom
hade till Styresman, en vifs Severus Archontius9
med hvilken, i anledning af åtfkilliga enigmatifka
framllällningar, förmodas, att han menat den för
Påfvarne mycket förhatliga Kejfar Fredric II.
Med Hardouins vederläggande hafva flere lärde
fig fylTelfatt; i fynnerhet LaCroze i fina
Vïndi-ciæ Veterum Scriptorum, hvareft den mifstanke
yttras, att Hardouin, fom var Jefuit, författat
fitt arbete pä fina Superiörers befallning, hvilka
med kyrkofädernas och de gamla författarnes
undanrödjande velat bereda trovärdighet åt egna
med dem icke förenliga traditioner, diktade
krönikor och Romerfka Bifkopars Litteræ
Decreta-les. Detta må lemnas i fitt värde ; men ftrider
Inörrätt emot Nordins förflagsmening, fom
trodde de få kallade gamla Auktorerna hafva litt
upphof ur kloftren. Att hans egenteliga
anledning dertill varit de upptäckter han gjort af
verkeligen förfalfkade fkrifter och handlingar för
medeltiden , är i fjelfva Lefvernesbefkrifningen
anmärkt. Jag tror mig ännu kunna tillägga en
annan.
I femtonde och fextonde feklerna, då
lju-fet i Europa återtändes , ett tidehvarf, hvars
häfder Nordin uppmärkfamt granfkat, herrlkade
den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
