Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 357 )
digt, och till en del icke fant. Naturen är
one-keligen lika öppen för alla tiders Scribenter, och
lika nära hvart och ett Snille, fom icke med
uppfat aflägsnar Gg ifrån henne.. Att någon brill på
ämnen redan vore märkelig, och ännu mera
framdeles lkulle upphäfva all möjlighet,- att blifva
original, är en tanke, lika förolämpande emot
Naturens outöfeliga Förråd, fom emot
mennilko-fnillets guddomliga Urfprung. Menar man åter
med Naturen, den mindre cultur, den enfald och
oförßällda upprigtighet i fammanlefnaden,
bibehållen under en lycklig okunnighet om fåfängans
och lättfinnighetens fjelfgjorda behof, fom på
Homeri och de äldre Grækilke Skaldernas tid
ännu var rådande, få gör viiïerligen denfamma
deras Arbeten på många flällen intagande, men
icke kan den fägas vara hvarken den enda,
eller hufvudorfaken till deras Skönhet. Och i
A-thén var den alldeles förfvunnen för Sophocles
och Euripides, äfven fom i Rom för Virgilius,
Horatius, Ovidius, Juvenalis och flere, hvilka
lefde under Augufii och hans närmatte
efterträda-res yppiga och fördärlvade tidehvarf. Men nog
kunna de Gamla fägas hafva varit Naturen
närmare i det hänfeendet, att de förr än de Nyare
emottagit Naturens intryck , blifvit rörde af
hennes behag, och förfökt att hos andra väcka dfe
känllor, fom de innom egna bröft erfarit. Ett
bemödande, hvilket lyckats lör dem till den grad,
att deras ord och bilder, deras belkrifningar,
deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
