Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CE
vände sina krafter till anskaffande af födoäm-
nen , hade de samma bordt ökas utöfver folk-
stocken och, i ett så vidsträckt land, dess till-
tagande storlek icke möjligen blifva till last.
Lik väl inträffade just motsattsen. Efter den er-
farenhet vi äge om följderne af missväxtår i sist-
förflutne århundrade, då skaror af menniskor,
i ändamål att söka arbete och föda, vandrade
hit och dit, egen:ligen från de mest vanlotta-
de till de bördigare landskapen inom Riket; kun-
ne vi lätt föreställa: oss eländet i en tid, när
gemenskapen med andra länder ännu icke var
öppnad , omtankan ej heller hunnit tillaga all-
männa förråder och tillgången i det hela och
i förhållande efter folkstocken troligen icke var
så stor som den nu är. Den enda utvägen till
lifvets bibehållande blef för många en utvan-
dring, en följd i den tiden så nära förenad med
trenne års hungersnöd, så oundviklig och så
afpassad efter folkets lynne, att med skälig viss-
het utsättas kan, det vid Domalders död, om-
kring år 133, ett uttåg från desse orter skedt.
Troligen förenade sig desse vandrare med de
redan uttågade Göther och Gepider och begåf-
vo sig i deras sällskap vidare bort för att åter-
taga sina förfäders fosterbygd vid Svarta haf-
vet. Deras antal kan väl icke bestämmas, men
troligt är att Svithiod och Gauthiod, genom
hungersnöden och uttåget förlorade omkring 3
af sin folkstyrka, 66,000 menniskor. Huru-
vida samma nöd äfven sträckt sig till landets
gam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
