Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(C- 1007)
”uppå, hvaraf de sjelfve skulle behålla växten
”och förhandla det sig till nytto. Han satte
”dem före hvar och en sitt särskilta arbete, så-
”som ock vissa penningar, hvarmed de skulle
”få utlösa sig ur träldomen, och utlöste många
”sig på första året, eller andra, men alla de som
”något godt ville göra; de utlöste sig på tre
ӌrs tid, och med samma penningar legde Erling
”sjg sedan annat manfolk , men sine frilöste kar-
”Jar lät han somlige draga bort till sillfiske och
”somlige till att förvärfva penningar på något
”annat sätt; några af dem röjde mark och gjor-
”de sig der boställen, och allom dem kom han
”till något godt förehafvande g).” Detta hand-
lingssätt hos ett folk , som man behagat kalla
vildt och ohyfsadt, visar att en stark känsla
af billighet var inpräglad hos allmänheten: Så
var det äfven med rättvisan. Wikingarne, grym-
me emot fiender och i främmande länder , vor
ro emot sine egne vänkäre och trofaste och in-
om fosterbygden foglige. Våldsverkare och råns-
män ansågos såsom fridlöse och en seger öfver
dem , erhållen på hvad sätt som hälst, räkna-
des för utmärkt berömlig. Sagornas hjeltar vi-
side städse ädla tänkesätt, och om dem står of-
ta tecknadt: ”Han rånte ingen man, han drap
”elaka män, samt grymma vikingar, men bön-
”der och köpmän låt han i frid vara 4).” Nu-
mera
g) Sturles. I Del. p. 394:
h) An Bågsväng. Saga, cap. 12. Frith. Fräkn. Saga,
cap. II. Lagerbr. Sve Hist. 1 Del. p. 418:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
