Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EO >
den större friheten i Grekernas smak främför
Latinarnes och att den i många afseenden ha-
de fin grund i den olika språkarten, så har
jag gifvit en tillräcklig vink om meningen af
denna anmärkning. Häraf följer också, att in-
gen vitterhet kan sägas sakna Nationalitet i hvad
den bildar äfven i ett främmande språks former,
emedan dessa endast förmå att verka inskrän-
kande till en viss grad , eller i den mån som det
inhemska språkets art tillåter dem att göra sig
gällande, eller, med andra ord, öfverensstäm-
mer med dem. Der denna öfverensstämmelse
upphör, der häfdar den senare strax sin sjeolf-
ständighet, i trots af alla bemödanden att gö-
ra våld på densamma. Denna språk-olikhet,
som visserligen icke endast är hvad den vid
första anblicken synes vara, en yttre, utan tvert-
om under denna yttre döljer en ganska väsent-
lig inre s), fast den icke af andra än infödda kan
fullkomligen förnimmas , utgör således i min tan-
ka den egenskap, som förenar inre och yttre egen.
het med den varaktighet, hvarförutan jag ej kan
tänka mig någon Nationalitet , och hvarförutan
detta ord för mig saknar all förnuftig mening:
Då man talar om Nationaliteten såsom om
en brist hos vår äldre Poesi och såsom något
att utveckla hos den nyare, kan man således der-
med ej förstå någon inre, ty den gör sig, som
vi
s) Detta var äfven de Gamles tanka om den vittra Nationa-
liteten, Så tackade (om jag rätt mins) Ennius Gudarne,
att han kunde känna med trenne själar , emedan han för-
stod trenne språk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
