Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CER
kommo till Allfader’i Gimle, i den himmel som
heter Widblain (det vida blå). Loke, afund-
sjuk på deras sällhet, förvandlar sig i en qvin-
na, och får, genom list veta af Frigga, att ett
visst trdd kan beröfva dem Balder, (Godhe-
ten, fullkomligheten) och Balder faller. Från
detta ögonblick är Asarnas (de första fullkom-
liga menniskornas) sällhet förbi, och sorg, för-
tviflan och hämnd intaga dem i samma grad
som glädje och mod Hel och dess anhang. För-
gäfves nedstiger Guden Hermod till henne för
att återhemta Balder. Asarna, som nu med häp-
nad se Fenris-ulfvens (Satans) välde vexa, och
som erinra sig, att han, enligt alla spådomar,
skall blifva farlig för dem, laga nu så att han,
äfvensom: Loke, blir bunden, ända till Ragna-
rok eller den yttersta domen. Imellertid framgå
årtusenden öfver jorden , årtusenden utmärkte
af olyckor och brott:
Bröder strida Krigstid , Mordtid
Hvarandra dräpa, Sköidar klyfvas,
Fränder glömma Ingen kan på
Nära Fränder den andra lita e);
en målning, hvari man äfven igenkänner Bi-
belns af verldens sista tid och Ovidii af Jern-
åldern:
Sanguineaque manu crepitantia concutit arma.
Vivitur ex rapto, non hospes ab hospite tutus ,
Non socer a genero: fratrum quogue gratia rara est.
Jorden är mogen för en ny skapelse. Nu
blåser Heimdal i det upplyftade Hornet (Doms-
basunen), Loke och Fenris-Ulfven blifva lösa,
Surtur (Mordengeln från söder kommer
Med svajande lågor Stenbergen braka —
Af svärdet glindrar Och himmelen remnar
Härgudars sol 15 Rs klard a NR
: Sol
eY Voluspa, v. 46. Grundtvig, s. IIO:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
