Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C TN
undrar, om den verld, man frivilligt fkiljer
ifrån fig, i något affeende, med fmärtfamma
påminnelfer hämnar eller återgäldar det förakt
eller den liknöjdhet, man vifat denfamma? Snil-
let lefver i en fig tillhörig verld, känflans och
idéernas. Det köper, det måfte köpa med dyr-
bara offer, icke blott fin ryktbarhet, utan äf-
ven fin gedigenhet: ty ryk;barheten är här fjelf
en tillfällighet, beroende af mängden, af be-
fkaffenheten utaf de närmaft kringftåendes ö-
gon. Offren åter äro gifne och nödvändige.
Redan det allmänna, det enfkilta lifvets hårda,
vårdslöft eller omedvetet retade flag, hvilket
hjerta fkulle väl dem djupare känna, än det
famma hjerta, fom i allt Snille andas, och u-
tan hvilket intet Snille är? Eller fkulle här
- Snillet fjelf tillbjuda en fäker ärfättning? Den
medelbara, den påräkneliga nytta, fom det i
fin närmafle verkningskrets kan åftadkomma;
huru liten är dock icke äfven denna, jag vill
ej fäg2, i åfkådarens, öga, men i det egna,
fom åftundade att öfver fin egen beftämmelfe
åtminftone tillfridsftällas? Och likväl är, allt
detta oaktadt, näft hjertats dygd, fnillet menfk-
lighetens högfta gåfva: det omedelbarafte red-
fkapet i Förfynens hand, för det allmänna och
för det enfkilta i menfklighetens ftora angelä-
genheter. Ingen vågar att klandra Förfynens
gång, ehuru den för mennilko-ögat vilar fig
fåfom dåld, dunkel, verkande i det aflägsna,
utan fkonfamhet för det enfkilta. Skulle nu dra-
gen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
