Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(520:1]
ken ”en paralell cirkel sträckte sig igenom trak-
terna vid Donfloden , Me&eotis, Dniepern, Da-
cien, en del af Germanien och Gallien till O-
ceanen , under hvilken längsta dagen var 16
timmar ,” och näst denna en annan ”genom
Hyperboreernas land och Britannien, der hög-
sta dagen var 17 timmar.” Man måste förun-
dra sig öfver den geographiska noggrannheten
i denna beräkning. Den första af dessa Lati-
tuds-cirklar infaller vid 49? polhöjd och går
således genom Donflodens utlopp i Mzxotis, öf-
ver Dniepern, genom Ungarn (Dacien), en
del af Tyskland och Frankrike; och den sed-
nare måste, efter uppgiften af längsta dagen,
inträffa vid 542? polhöjd, under hvilken Preus-
siska kustländerna och medlersta delen af Eng-
land, gränsen för Romarnas tydliga kunskap
om Britannien, äro belägna. Då länderna i
Plinii uppgift om paralellcirklarna nämnas i ord-
ning ifrån öster till vester, och de flesta af
forntidens uppgifter om Hyperboreerna anvisa
dem plats längst i Norden p) vid Europeiska
kusten af Nordhafvet 4), så lärer man närmast
träffa forntidens mening, om man anser detta
namn, så vidt det äger geographisk och histo-
risk
p) ”Hyperboreer kallas , såsom man säger , de som af al.
la bo längst emot Norden” Strabo, I Boken. »
q) ”Hyperboreerne hafva några förlagt i Asien, men de
fleste i Europa.” Plin, — ”Fördenskull bo Hyper-
boreerne i Europa.” — Soliuus, |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
