Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ce
anhängare; och då de sednare med segrande
vapen utspridde sin lära och underkufvade eller
undanträngde nationer, som gjorde motstånd,
så torde man i dessa religiösa och politiska för-
hållanden emellan invånarne i Indien och Per-
sien, och deras i Norden boende gränsfolk,
böra söka anledningen ’ till de seduare Germani-
ska folkens vandringar åt Europa.
Att Budha, densamma som Wodan £), hos
dessa nordiska Perser företrädesvis dyrkades;
kan man af flera forntidens underrättelser slu-
ta. Augustus erhöll, enligt Strabo, en Mer-
curius- bild ifrån ett folk på gränsen emellan
Indien och Persien, hvilken bild utan tvifvel
var en Budha-idol Z). Budha (Bgrtra) dyrka:
des, enligt Clemens Alexandrinus , af Samane-
erna i Bactrien &c.; — och då Nearchus, hos
Strabo (15 Boken) berättar, att Perserne, af
alla Gudomligheter, endast dyrkade Ares, åt
hvilken hästar offrades 22), så är det ingen
tvif:
&) Jfr Iduna, 10:de H.
I) Greker och Romare, som merändels bedömde främman-
de folks mythiska idéer efter sina egna, jemförde
Budha, äfvensom Wodan, än med Mercurius, än med
Mars. Den förra af dessa analogier ägde sin grund
i en uråldrig öfverensstämmelse och synonymik i den
äldsta mythologien; den sednare troligeni den krigi-
ska role, Budha och Wodan hos Persiska och Ger-
maniska folk erhållit.
mm) I Skandinavien och Germanien egnade man sådana
offer åt Wodan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
