Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 106 )
Tyska, Engelska och Skandinaviska Skriben-
ter heter Bodo u), Wuothen v), Wodan x), O:
thin, Oden och Oda; och om den förre , såsom |
det påstås, äfven är i Arabien under namn af
Woody) dyrkad, så kommer detta sednare än
nu närmare IWoden eller Oden. — Buddha kal-
las ock Govdama och Gautama 2), äfvensom O-
den, efter Pauli Diaconi berättelse, blifvit kal-
lad Godan a) och i Edda samt de Skandinavi-
ska sångerna heter Gautr b). Af Chineserna
kallas Buddha Sv, Oden i Grimnismal (50 &c.)
Svi-thurr eller den helige Fursten. För öfrigt
: benämnes Pu äfven Dherma (Hermes) ,
Schaka ,
u) Albini Progymnasmata Saxon.
v) Etheheerd &c.
x) IWodan, som efter den bekanta förväxlingeh af b och
v kommer helt nära Baudha, är Odins allmännaste
benämning, och synes äfven varit för hela Nordiska
folkstammen gemensam , helst Adamus Bremensis
(Edit. Lindenbrog, p. 61) kallar den i Upsala tem-
pel dyrkade och afbildade Gudomligheten I/odan. På
samma sätt är 2 i flera andra Asiatiska ord af Skans
dinaverna bortkastadt, men af Saxare och Tyskar bi-
behållet , t. ex. Wucherer i Tyskan heter i Sassiskan
Wokera , i Svenskan Ockrare o. s. V.
9) Wills Fon. 1. ec. II. p. II. I. p. 37. Han kallas
ock Wudd.
2) Ritters Erdkunde, I. p. 578. Wills fon, Är Su.
; perlativ form af Gaut.
a) Ed. Grotii, p. 750. ”Wodan, quem adjecta litera
Godan dixerunt , ipse est, qui apud Romanos Metr-
curius dicitur.”
b) Grimnismal , 54, Edda flerestädes: &c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
