Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
€ 075 )
tirmålning på ena sidan står i nära förhållan-
de med folkets och stadens djupa, äfven för
goda Furstar ohjelpliga, sedeförderf så sy-
nes den å andra ’sidan nära nog hafva tillväl:
lat sig hela den fria yttrande-rätt, hvilken
såsom ett botemedel skänktes af goda Furstar.
Och så kunde Juvenalis hafva tillegnat sig sjelf
det valspråk han länade åt Lucilius: Stricto
veluti ense ardens. Det har förekommit mig
synnerligt att det första och det sidsta försö-
ket af Romersk Satir så nära liknade hvaran-
dra uti att vara dristigt och fruktlöst. Kran-
sen af Romerska Satirerne var nu fullkomnad
— mönstren gifna af sträng sanning, lekande
skämt, förbehållsam smärta. Kransen var knu:
ten för en efterverld. Men för Rom hade dess
blommor icke mera någon helande kraft. Li-
kasom under en aning att bland Roms Satir-
skalder vara den sidste hade Juvenalis re-
dan i början af sin första sång uppmanat sig
till ohejdad utflykt, häldst lasterna äfven hun-
nit den ytterlighet, der de måste stadna af sig
sjelfva. je
Stadna af sig sjelfva? När har man sett
det? Men då Satiren och Sedoläran intet vi-
dare kunde uträtta —. då äfven Religionen,
fördunklad af tidens mörker, smittad af dess
förderf, intet vidare förmådde — då stunda-
de folkvandrirgarnes tid, och en räddande
Försyn hade beredt botemedlet i Barbarernas
öfversvämning.
SS 2 Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
