Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(320)
ka, dömd, om jag så må säga, af sjelfva ödet
att tillhöra henne genom lifligheten af sitt
snille och sin kärlek för sällskapslifvet, som
i Hufvudstaden alltid har sitt största behag,
och äfven uppmanad dertill af sjelfva sina
käraste böjelser och sysslosättningar, dömmer
han sig sjelf vid 23 års ålder, vid denna ål
der, då hans likar vanligen blott tänka på
att njuta lyckans företräden — att förtjena dem
och hastar att i en aflägsen Landsort ägna sig
åt Landtbrukets enformiga mödor och familj-
lifvets allvarsamma pligter. Så känsligt var
hans hjerta för naturens enkla skönhet och
det stilla lifvets behag, och så upplysta hans ’
begrepp om hvad som utgör en sann lycka.
Hans mod att följa hvad hans förstånd bjöd är så
mycket berömligare som Hofvet och Hufvud-
staden på den tiden mera än någonsin öppna:
de för ynglingar af hans stånd och förmögen-
het de mest leende utsigter.
Här erbjudes mig ett ypperligt tillfälle
att i all sin rörande skönhet framställa icke
blott tafian af den sällhet, som en upplyst
Egendomsherre bereder sig derigenom att han
sjelf vårdar sin ärfda eller förvärfda jord
men äfven taflan af alla de fördelar som han
derigenom kan tillskynda sitt fädernesland
och sina medborgare. Men jag förflyttar mig
i stället på tankens vingar till Dagsnäs: jag
tänker mig der dess vördnadsvärde grånade
ägare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
