Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C 2 I
slagens äldsta cultur-tillstånd, vittnar om des:
sa folk, till hvilka han äfven räknar Svioners
na d), att de’ej hos sig ägde eller så tidigt
visste af ädla metaller e). Dertill med säger
han tydligen, att det var af sina grannar Ro
marne, som de närmast boende Germaniska
folkslagen efterhand lärde sig bruket af främ-
mande mynt: under det de längre inåt Norden
boende endast visste af varubyte i handel och
vandel £). Det var icke förr än vid Carl den
Stores tid, således efter Christendomens införan-
de, som de Germaniska folken , enligt deras
egna författares vittnesbörd, började att små-
ningom erhålla eget mynt gZ).
Sam-
d) De Mor, Germ. c. 44.
e) Argentum et aurum propitii an irati Dii negaverint,
dubito. De Mor. Germ. t.; 5.
f) ”Gaudent precipue finitimarum gentium donis, quäe
non modo a singulis, sed publice mittuntur, electi
equi, magna arma, phalera, torquesque, jam et
pecuniam accipere. docuimus.’” - = - ”Formas quas-
dam nostre pecunix agnoscunt atque cligunt. JIn-
teriores simplicius et antiquius permutatione mer-
cium utuntur.” För att förstå Auctors ” formas quas-
dam” må nämnas, att dermed menas de äldsta Ro-
merska Numi serrati et bigati, som voro af godt
silfver. De Germaniska folken visste nog att akta
sig för det dåliga och falska mynt, hvaraf Rom un-
der Kejsarne led så mycket.
g) Sperling, de Numis non cusis, p. 265. Man er-
inre sig betydelsen af ordet Fe, i afseende hvarpå
denna Förf. träffande anmärker : ”Sero metalla placue-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
