Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C 308: )
till Silfvermarken såsom 5 till 1, så att med
få undantag man alltid i handel och vandel
räknat fem mark Svenska penningar lika med
en mark Silfver 20). Så snart större summor
voro i fråga förekomma utländska myntsorter
och räkningar efter utländsk myntfot, isynner«
het var KAölnisk vigt den allmännaste x). Al
la andra betydligare penningetransactioner sked-
de i omyntadt Silfver och bestämdes i mar«
ker. För öfrigt var utländskt mynt i lan:
det så allmänt gängse, att det synes hafva ut-
trängt allt Svenskt, isynnerhet sedan Hanses
städerna här stadgat sitt stora handelsvälde,
Gutniska pengar voro mycket allmänna i Gö-
tha rike, för dess nära grannskap med Wisby.
Städernas pengar, lZyske pengar Liäbske, Stral-
sundske, Flanderske 0. s. V., nämnas ständigt i:
permbref från denna tid. De hafva till och:
med fått rum i våra gamla Lagar, som man
kan
2) Sådan var beräkningen hos de Påfliga uppbördsmäns
nen i Sverige, och de voro gauska nogräknade. La-
gerhr. III: 594. it. III. 316, 320. cfr. Celse, Bul-
lars. Pa. Gös Samma Svenska vigt omtalas i ett K.
Magni Smeks Bref af är 1328, (Lagerbr. Monum.
Scan. I. p. II.) .der ett penningelån, af. 3832 marker
penningar räknade ”mumerate ad modum Svecicum”
säges utgöra 773 mark Silfver vägde... Detta gör
ock ungefär fem mark på en mark Silfver. Lagerbr.
III. 596. |
x) Hertig Erics efterlemnade Gemåls, Prinsessan Inge-
borgs Morgongåfvo-lösen uppskattades år 1326 till
6000 mark Silfver Kölnisk vigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
