Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
finnes det först i seclerna näst före Reformationen
brukadt och i ortbenämningar endast i sammansätt-
Ningarbi tigex. Hofgården , Hofbhult, o. s. v. Någon
uppmärksamhet förtjenar folksägen om kyrkor, som
blifvit af Jättar (hedningar) uppbyggda, eller som
stått ifrån Jättarnas tid. Det är möjligt, att den an-
visar hedniska tempel, som vid Christendomens in-
förande blifvit begagnade till kyrkor. I Nordiska
urkunder omtalas Skurgudar, såsom föremål för hed-
ningarnas dyrkan. Man är icke ense om betydelsen af
detta uttryck, hvilket några förklarat såsom i trä
arbetade och skurna afgudabilder, då deremot andra
ansett dermed betecknas idoler, ställda i öppna skjul
eller under tak, satta på stolpar. Minst träffande
är den förklaring, som förekommer 1i Tidskriften
Iduna (9 H., 113). Den först anförda meningen har,
som det tyckes, något stöd af Kristni Saga (sid. 18),
der det omtalas, att hedningarna nedbröto sina skurd-
gudar; men då man i ortbenämningar har bevis, att
på offerställen funnits skurustenar (Jfr Iduna,
9 H., 113), och man, under en tid, då bildthuggare-
arbeten i sten voro alldeles okända i Norden, icke
bör förmoda, att sådana offerstenar varit uthuggna
bilder, är det kanske mera sannolikt, att skurgudar-
nas namn tillkännagifva afgudabilder af trä, täckta
af skjul, eller också understödda af fotställning, ty
båda bemärkelserna medgifver språket. Den förra
synes emedlertid mest passande på offerstenar, helst
det är bekant, att blotstenar stundom funnos inuti
mindre offerhus (Jfr Holmveria Sagan). Sciura-be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
