Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
Iduna (10 H., sid. 290, 291), och de förekomma i
alla Svenska landsorter. På den stora valplatsen i
Wärend finner man en sådan offerhäll, som erhållit
namn af Vigehall (84) (af vig: krig). I stället för
dessa offerstoder, brukade Gotherne, under sina krig
med Romarne, att i jorden nedsätta svärd, som före-
ställde ”Mars” (Odin).
Vid bestämmandet af stridsfältet var det vig-
tigt, att i trakten fanns tillgång på grafstenar (85),
hvilka borde uppresas öfver fallna krigare af anse-
ende och rygtbarhet. En tradition ifrån Norra Skåne
omtalar ett fältslag på Hasslaryds vång, hvarest efter
hvarje anförare, som föll, på sjelfva stället upprestes
en sten. En likartad berättelse läser man i Iduna
(2 H., sid. 22), och samma folksägen finnes älven i
andra provinser. Bruket af bautastenar tillhörer den
högsta ålderdomen och har, lika litet, som öfriga
af Nordens hedniska ceremonier, varit inskränkt till
en eller annan natior af Germaniska folkstammen.
Det är redan anmärkt, att Grekerne ägde full-
kemligt likartade plägseder, och att de äfven på de
aflidnas högar uppreste stenstoder, hvilka voro åt
underjordens Gudomlighet (Aides) helgade (86), och
således ifrån början ett slags offerstoder.
Ifrån åldriga tider var vanligt, att samlade häv-
skaror, efter vunnen seger eller framgång, sjelfva
läto upprätta minnesvårdar öfver sma bedrifter. Man
begagnade dertill, företrädesvis, stora stenrör. Denna
gamla sed, som redan igenfinnes hos Grekerna, lärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
