Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
De enklaste befästningar voro skidgårdarna, som om-
gåfvo hemman och byar. Om man får tro Rolf
Krakes Saga, var Upsala stad endast på detta sätt
försvarad emot fiendtliga anfall, och Eigils Saga in-
tygar, att staden Lund ännu 1 9:de seclet var be-
fästad med en träborg. Skidgård anses derföre stun-
dom såsom likbetydande med borg och ingången till
skidgården kallas, i urkunderna, borgarled. De jord-
borgar, som ofta omtalas och hvilka berättas hafva
varit sammanfogade af timmer, sten och torf, äro
till sin inrättning icke tillräckligt kända. De synas
dels hafva liknat de fästningsverk, man ännu 1 bör-
jan af förra århundradet träffade i Turkiet och Un-
gern, af dubbla pålrader med mellanlagd packning
af jord, dels hafva varit jordfyllda stenmurar med
timmerväggar på murens öfre yta. Allmännast voro
likväl borgarna omgifna med ringmurar af gråsten.
Sådana äro de talrika monumenter af detta slag, som
i Sverige ännu bibehålla sig ifrån fornåldern, och
hvilkas vördnadsbjudande ruiner i. ensliga trakter af
detta rikes skönaste landskaper så ofta möta våra
blickar. Dessa borgar äro hufvudsakligen af tvänne
slag, hvilka man kunde beteckna med namn af egent-
liga borgar och bergfästen. De förra äro anlagda
i en mera regelbunden, vanligen rund eller aflång
form, på jemna, ehuru ofta högländta platser;) de
sednare på branta och ojemna berg ibland klippor,
hvilkas tillgängliga uppgångar försvarats af dessa
murar, som följa markens belägenhet i afbrutna sträck-
Vitterh. Hist. o. Antiqv. Acad. Handl, 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
