Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
Hela gården omgafs af ett plank eller skidgård, med
portar (100) och tillräckligt stark att uthärda en
fiendes första anfall (101). Denna skidgård var för-
modligen i de flesta fall stödd af en stenrand samt
kanske någon gång stående på en stenmur (102);
och af bibehållna minnesmärken finner man, att hu-
sen vanligen voro vid en af gaflarne sammanbundna
med muren. Vid boningsplatsen hade man någon
gång en gräsgård (103), ehuru mera sällan, ty träd-
gårdsanläggningar i Norden tillhöra Catholska tiden:
Såsom en tillflykt vid oförmodade fendtliga anfall,
funnos vid de flesta gårdar underjordiska gångar el-
ler, som de kallades, -Jordhus (Jardhus). Ingången
till dessa hemliga gångar (jardhusmunne) var i bo-
ningshusen och oftast i sofkammaren, bredvid hus-
böndernas sängar (104), men uppgången utom går-
dens hägn i någon skog, som gränsade till gården
(105). Sådana jordhus, utan förbindelse med går-
darna, i vildmarken, dels bebodda af fridlösa flyk-
tingar, dels begagnade såsom fängelser, omtalas på
flera ställen i Sagorna (106). Det är förmodligen
efter dessa jordkulor de ofta förekommande gropar
med stenläggning i randen och andra spår efter men-
niskoverk äro lemningar. Alla mera ansedda män,
hvilka’, genom sin vigt i det krigiskt inrättade sam-
hället, voro utsatta för personliga faror, hade sina
gårdar befästade, i äldsta tider och i vanliga fall en-
dast med plank eller gärdesgårdar af trä, eller stun-
dom stengårdar.. En så beskaffad gård kallades tun
(107), hvåraf benämningen Tuna, som antyder bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
