Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1979
hemmets namn. Af sådan anledning hafva ortnamn,
som Jonsryd, Ingemundsmåla, Kolsbygd, Ebbehult,
Otterskruf, Lassemåla, Riddaretorp, Markustorp,
Lassegöl, Gustabygd, m. fl., uppkommit. Alla så-
dana hemman, som på utmarker, allmänningar och
de fordna obebodda gränshöjderna blifvit upptagna,
hafva dessutom en ganska stor ägovidd, i jemförelse
med odalhemman i kretsen af häradernas först be-
bodda "och väl odlade trakter. De kännetecken på
hemmanens ålder, hvilka hemtas af jordens natur,
deras rum i äldsta jordböckerna, och af medeltidens
diplomer eller andra urkunder, måste, såsom alltför
aflägsna från ämnet, förbigås.
Boningar uti bergens ihåligheter omtalas såsom
vanliga i Skandinavien af Jornandes (115); men, så
långt Nordiska urkunder gifva några upplysningar
om landet, förekomma underrättelser om bebodda
bergkulor (hellir) antingen - endast såsom sällsynta
undantag ifrån vanliga förhållandet, eller i romanti-
ska och fabelaktiga sagor. Folkstraditionen omtalar
likväl på flera ställen i Sverige sådana rum eller
salar i bergen, men merendels såsom tillflykt emot
fiendtliga anfall eller för fridlösa stigmän och röfvare.
Det är i synnerhet i Smålands bergstrakter dessa be-
rättelser äro vanliga, och några berg hafva deraf er-
hållit sin benämning, t. ex. Salgrufvan ’i Taksåsa klint,
Stenbrohults Socken, More Castell i Mörlunda Soc-
ken, och Häringe kyrka, i samma trakt, m. fl.
Efter fornålderns hushållning förekomma åtskil-
liga andra minnesmärken, som förtjena någon upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
