Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Småland kallas, öfverväxta med jord och torf, före-
komma i stor mängd på utmarker i flera landska-
per, och gamla gårdar, såsom Simnerstad i Molilla
Socken, Calmare Län, m. fl., hafva af jernarbetnin-
gen erhållit namn. Om jernsmidet i Norden läser
man uti Eddiska Sångerna, i Volsunga Sagan, m. fl.,
på många ställen. Ibland fornlemningar, som åter-
stå efter metallarbetningen, kan man, utom gamla
slaggvarp, måhända räkna ofvanpå glattade stenblock
i grannskapet af bebodda ställen, ty det är af Eigils
Saga bekant, att man till smedjestäd uppsökte pas-
sande stenar.
Till minnesmärken efter folkets hushållning höra
Odlingsrör, som blifvit upplagda vid åkrars, ängars
och betesmarkers afrödjande och i stor mängd före-
komma äfven i skogvuxna trakter. Traditionerna
uppgifva dem såsom minnesmärken efter den så kal-
lade Hackaretiden, med hvilken benämning man utan
tvifvel åsyftar landets första colonisation och skogar-
nes uppröjning. Folksägen omtalar denna colonisation
med omständigheter, som öfverensstämma med Norr-
mannernes berättelser om sedvanorna i Norden vid
utflyttningar och nybyggens anläggande. Ifrån andra
stenrör skiljas odlingsrören i allmänhet utan svårig-
het; deras stora mängd på samma ställe, inskränkta
omfång och belägenhet på jemna fält äro tillräckliga
kännetecken. Den noggrannhet, med hvilken odlings-
rör ifrån fornåldern blifvit sammanlagda, deras cir-
kelrundning och halfklotform utmärka dem ifrån sed-
Vitterh. Hist. o. Antiqv. Acad. Handl. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
