Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
£95
således ibland dem, om icke alldeles okända, åtmind-
stone sällsynta. Tvister om uppfyllande af contrac-
fer kunde cj ofta uppkomma ibland dessa folk, som
ej invecklat sig i mångfalden af idoghetsförhållanden.
Den jurisdiction, som vi kalla den civila, saknade
följakteligen der i allmänhet föremål. Då den någon
gång kunde påkallas, utöfvades den af flockarnes
valda höfdingar, mera såsom medlande skiljesmän, än
såsom domare i den bemärkelse, som vi fästa vid
detta ord !7).
Deremot ibland: folk af så oroligt och våldsamt
lynne som dessa Germaners, och tillika med så Niflig
känsla hos hvar och en af sin och sina fränders
manhelgd, skulle kränkningar deraf, å den ena sidan,
ej sällan äga rum och å den andra alltid väcka if-
vern att hämnas. De kände ännu icke den lära,
hvilken åtskiljer rättigheter efter deras olika ämnen,
och ansågo för lika personliga, som de egentligen så-
dana, äfven rättigheterua till de lösa ting , dem
"hvar man för sig hade i sin värjo, och som genom
denna kroppsliga besittning samt genom sin egenskap
af medel för hans kraft, t. ex. vapen, hästar, m. m.,
voro med hans person liksom förenade 5). Sådana
17) ”Eliguntur in concilis principes, qui jura per pa-
gos vicosque reddunt.” Tacitus I. ce. Cap. 12. —”In
pace nullus est commnnis magistratus, sed principes
regionum alque pagorum inter suos jas dicunt, con-
troversiasque minuunt.” Cesar I c. Lib. VT Cap:
23, Sådane principes voro förmodligen Svearnes i
sagorna omtalade fylkes- och häradskonungar.
18) Denna åsigt torde till någon del förklara den grym-
het, som man anmärkt i våra gamla Lagars stad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
