Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
Det första steget att införa en domsrätt, som
skulle tillkomma någon hela samhället styrande makt,
var det, att bringa slägterna till ett erkännande af
skyldigheten att låta sig försonas, samt vidare att
medla förlikningarna, och ändtligen att efter rätts-
kränkningarnes olika arter bestämma, vid äfventyr
af fridlöshet, vissa stadiga mått för böterna, kallade
i de äldsta handlingar compositiones ?9). 1 för-
ening härmed stod det nödvändiga vilkoret för sjelf-
hämndens ordnande, att oförrätternas verklighet samt
mötet (in mallo) förklara sitt beslut. ”Si postea ali-
quis de parentibus snis aut moritur aut occiditur,
nihil ad eum de ejus hereditate vel de compositione
pertineat. Si autem ille occiditur aut moritur, com-
positio aut hereditas ejus non ad heredes ejus, sed
ad fiscum pertineat aut cui fiscus dare voluerit.”
Det fanns nu en offentlig skyddsmakt, bredvid ät-
ternas och de trängre förbundens af sådana.
20) I de flesta folks urkunder finner man spår till så-
dana compositiones eiler ersättningar i varuvärden
för rättskränkningar. Homerus antyder på flera stäl-
len detta bruk, såsom gällande ibland Grekerna;.
bestämdast i Iliaden, 18:de sången, v. 497—502 i
Wallenbergs öfversättning. — En af de tolf taflorna
i Rom stadgade, enligt Aulus Gellius, Lib, XX, cap. 1:
”Si membrum rupit, ni cum eo pacit, talio esto.” —
I Irland var samma bruk stadgadt af ålder, och
före all hittills bekant gemenskap mellan dess inne-
vånare och Germanerna: Hume, History of Eng-
Zand , Vol. 1, append. 1. — Ibland Beduinerna öf-
vas det allmänneligen ännu i vår tid. I allmänhet
upptäcker häfdforskaren, uti sedvanorna hos sär-
skilda folkslag på samma ståndpunkt af odling, en
öfverensslämmelse, hvilken svårligen kan förklaras
från deras stamförvandtskap, utan synes böra till-
skrifvas en allmän naturlag för menniskoslägtets ut-
bildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
