Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199;
slägternas hufvudmän ömsesidiot förbundit sig att vid=;
makthålla. > ;
Endast religionens öfvermakt- kunde, såsom jag.
redan anmärkt, förmå de obändiga smnena att un-
derkasta sig en allmän ordning: och iakttaga en all-
mänt bestämd måtta, i utsökandét af hämnd. Sanno-
likt gjorde: presterne den tron gällande, att Gudarne
gynnade en rättmätig sak, när den utfördes på ett
sätt, som förenade. tapperheten med sans: och ärlig-
het. Så förbyttes. småningom de orediga, vilda, ofta
försåtliga, ändlösa flock-vigen ??), ’hvaruti hufvud-.
kämparnes. anhörige och vänner deltogo, uti envigens;7
och dessa, ifrån att sjelfva i början vara medel att
hämnas , blefvo äfven småningom medel att bevisa
skuld eller oskuld. |
Det lärer icke kunna. med någon ’ visshet bb=
stämmas, när ibland de Germaniska folken, och hos
hvilket af dem bruket af envigen, i egenskap af lag-
liga bevisningsmedel; tog sin början ?7)?- Men då,
22) Så kallas i Hagen Adalsteens Fostres Gula-Things-
Lag de fejder, der Höckar, af minst fem man i
hvarilér ra, gingo alt strida mot kvarandra.
23) Emedan detta bruk först finnes uttryckligen före-
skrifvet i Burgundernas Lag, som deras Konung
Gundobald i början af G:le åthundiädet eller slutet
af det 5:te anses hafva samlat och bekräftat, har
man härledt det ifrån honom såsom stiftaré. Men
troligen har i detta fall, såsom i de flesta andra,
man oriktigt tillegnat uppfinningen af en rältssed åt
den, som i skrifven lag låtit uppteckna densamma.
Sådan är Cancianis mening i dess monitum in
legem Burgundionum , åberdpad och gillad af Fr.
Majer, Geschichte der Ordalien , sid. 150, samt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
