Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
ningen af Landskapslagarna. + Uti företalet till Up-
landslagen nämnes främst ibland de män, som un-
der Lagmannen Birger Pehrssons (Brahes) inseende
densamma utarbetat, Mästär Andris Prowist af
Upsalum , och denne prelat underlät väl icke då
att göra gällande sin, ännu i våra dagar frejdade,
klerkdom ’3). Likaledes intygar Kon. Christophers
stadfästelse af Landslagen, att Årkebiskopen Nicolaus
Ragvaldi till densamma förnämligast medverkat !6).
Konung Magnus Ericsson vågade ej fastställa: den
allmänna lag, som uti några omständigheter miss-
hagade presterskapet ’7), och uti dess å Suder-
5) Klerkdom betydde i medeltidens språk, hvad nu
kallas lärdom. Th re Gloss. h. v. En ibland de ti-
digaste befordårare deraf i Sverige var Domprosten
Magister Anders And, sjelf utan tvifvel en ibland
sin tids kunnigaste män. Han skänkte icke allenast
ål den dåvarande scholan i Upsala ett hus, jemte
underhållsmedel för studerande, utan äfven i Paris
ett hus alt begagnas af Svenskar, som vid Univer-
sitetet derstädes ville studera. E. M. Fants Diss.
de institutione juventutis patrie ante tempora R.
Gustavi Adolphi, pars I, Ups. 1792, p. 9 & ir.
15) Denna stadfästelse på Latin är till det mesta orda-
grannt afskrifven ifrån Påfven Gregorii IX:s å den
ofvannämnda decretal-samlingen. Deraf synes huru
högt Klerkerna skattade det Canoniska lagmönstlret.
— I öfrigt förmäles, att hegynnelse-orden i Lands-
lagens Konunga-Balk: Swerikis Rijke är aff hedhna
wärld samankomit aff Swea Land och Götha, blif-
vit ditsatta på anfordran af Ärkebiskop Nicolaus,
för att bekräfta, hvad han vid mötet i Basel på-
stått om den höga åldern af Sveo-Göternas välde.
GC. Lundii Collegium Juridicum. Mser.
17) De andeligas protest emot Magni Ericssons lag är
anförd af Wilde i dess Hist. Pragm., pag. 420.
Deruti yrkas, att Presterskapet icke måtte genom
verldslig lag lida intrång i dess Canoniska rätt o.s.v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
