Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
biskopens och Biskoparnes Svenner ?2). Denna
anstalt söndrade Sveriges fria allmoge i tvenne klas-
ser, hvaraf den, som hade förmögenhet att utgöra
rosstjenst och att derigenom förvärfva sig anseende,
snart upphäfde sig öfver den andra, vida talrikare.
Sin ursprungliga sjelfständighet bibehöllo dock båda.
Man för sig i rättighet, om icke alltid i sinnelag,
förblef, ibländ Konungens män, den till häst upp-
sutne odalbonden; hans skattfrihet var ej förläning,
utan betingadt vederlag för den kostsammare och
besvärligare krigstjenst, som han frivilligt åtagit sig.
Man för sig förblef ock hans fordne vederlike,
hvilken ej mäktat eller gittat att i sådan tjenst för-
vandla sin, genom antagen lag bestämda, pligt att
skatta till rikets värn och till Konungaväldets upp-
rätthållande.
Under mer än tvenne århundraden tillväxte så
väl den verldsliga aristokrati, hvilken Magnus Ladu-
lås skapat, som den andeliga, hvars förut vunna för-
delar han hade ytterligare främjat. Allmogens fordne
försvarare, Lagmännen; voro upptagne i Konungens
Råd och derigenom till delaktighet uti det aristokra-
22) Alsnö stadgan af 12835. — Jfr Geijer om Sven=
ska förbundsförfattningen, s. 260 0. f. samt Eber-
hardts Försök till en pragmatisk historia om fräl-
seståndet i Sverige, $$.7—9. Konung Sverker hade
redan, uti det förut anförda gåfvobrefvet af år 1200,
tillagt" kyrkogodsen ’skattfrihet, hvarigenom det an-
deliga frälset, som tjenade till yttre förebild för det
verldsliga, hade uppkommit.
Vitterh, Hist, o. Antiqv. Acad. Handl. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
