Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
rande skick, hvilket medgaf och fordrade, att den
offentliga makten skyddade mera kraftigt, än den
förut kunnat, en utan skäl anklagad. Dennes rät-
tighet, att ställa en värjande bevisning emot åklaga-
rens angripande, var medgifven i nästan hvarje flock
af de gamla lagbalkarna.
Uti en och annan af de få egentliga rättsför-
fattningar, som Gustaf I utgifvit, särdeles i de punk-
ter, hvilka Konungen och Riksens Råd beslutit i
Örebro år 1538 5), igenkänner man de grundsat-
ser, som Domare Reglorna utveckla. De sistnämnda
lägga vigt på beviset med tvenne eller flera vitnen,
som bestämdt intyga hvad de sjelfve sett och hört,
och anse deremot edgärdsbevisningen, som då alltför
allmänneligen nyttjades, vara blott att använda i vär-
jemål, när halft. skäl emot en anklagad förekomme,
och han icke kunde försvara sig med vitnen. I of-
vannämnde punkter säges, i likhet härmed: ”Ther
”man icke kan förswara sig med skiäl och witne,
”då försware sig med lag och eed”; (och e contra):
”alt thet man kan driifwa med skiäl och witne bör
”icke gåås lag före. All klagemål, som icke bafwa
”någon skiälig lijknelse, bör icke gillas.”
å Biskoparne försökte i det längsta att försvara
sin domsrätt i mål, som rörde kyrkan och dess tje-
nare. Då i början af året 1527 ”Herr Peder Ja-
cobi, Decanus i Westerås,” blef inför Rådet, i Konun-
45y Schmedemans ss. k. Justitie-Verk, sidan 7. —
Vid denna tid lärer Olaus Petri ännu hafva ägt Ko-
nungens förtroende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
